På tisdagen hann jag inte göra så mycket mer än att sitta framför datorn. På onsdagen bar det av till Stockholm. För familjen minus Petter (Sofia var ju självklart redan där) Vi kom fram på kvällen, då vi fick sova hos Inger och Peter. På torsdagen gick vi upp tidigt och enligt traditionen gav vi Sofia varm choklad och frukost på sängen eftersom det var hennes födesedag. 22 år är inte så illa! På dagen var vi i Huddinge Centrum och på kvällen åt vi på O'Learys. Ohutligt dyrt! Jag och Jullan såg på Green street hooligans på kvällen sen sov vi hos Inger och Peter igen. På fredagen shoppade vi i Stockholm, både i Gamla stan och centrum. På Lördagen shoppade vi i någon ringkommun. På kvällen åt vi middag hos Inger och Peter. Jag satt och såg på Tv när jag fick ett sms. Det var från Linnéa. Hon sa att Tobbe i vår klass hade dött. Jag blev iskall och frågade om hon skämtade. Jag ville inte tro det. Jag hoppades att hon skämtade, men om hon gjorde det skulle jag bli sjukt arg för man kan inte skämta om sånt. När jag väl hade fattat grät jag så sjukt mycket! Det var bara så fel det kunde bli! Under kvällen fick jag uppdateringar. Från att ha varit en skoterolycka där han körde, till att han blivit överkörd, fick vi till slut veta vad som hänt. Han hade suttit bakom en 16-åring, kanske släkting, kanske kompis. Vid ett krön hade Tobbe, som var så liten och späd, ramlat av. Skotern bakom såg honom inte och körde över honom. Det var ingen alkohol inblandad, förarna hade skoterkort och alla hade skydd. Det var bara sjukt tragiskt! Kompisarna hade gjort allt rätt och friat luftvägarna, kallat på hjälp och hållit honom varm. Han blev medvetslös när han föll av eller blev överkörd och han vaknade aldrig upp igen trots att de förde honom till sjukhuset. Han var i alla fall inte blodig och förstörd, utan han dog av inre skador. Det är bara så jävla hemskt! På söndagen åkte vi hem. Jag gick in på apberget och såg diarier och bilder och bröt ihop. Idag hade vi en samling i vårt klassrum. Moa, prästen, var där. Direkt vi kom in stod det en bild på Tobbe på bänken med blommor och ett ljus. Vi fick diskutera och nästan alla tjejer grät. Ingen kille grät, men till och med Madde grät. Det var så jävla hemskt! Resten av dagen såg vi film på lektionerna. Några tjejer i vår klass och jag hälsade på vår gamla lärare Karro och vi pratade med henne ett tag. Hon var ledsen såklart. Nu är jag hemma och har tagit itu med bloggarna. Det känns i alla fall inte fullt lika jobbigt.

Tobias, du skulle ha sett alla idag! Du är sjukt älskad och saknad! Vila i Frid! :'( <3